Dela sidan på:

Snart våren 2018

_20180307_221918

Det är kallt. En fågel spelar i natten. Det känns i luften att våren kommer mycket snart. Det är som en våg som byggs upp och som plötsligt slår till. Plötsligt är den där med all kraft. Vårens ankomst är som alla andra årstiders ankomst – en tid av förändring. För några blir det för svårt. Vårens ankomst är näst jul o nyår, den tid då flest människor i Sverige väljer att avsluta sina liv. Jag är nyfiken på våren – på den tid som kommer. Jag har precis skaffat en ny äventyrskamera som jag givetvis kommer att ta död på innan sommaren går mot höst- ”äventyr”- hmm, kanske definierar tillverkarna sådana kameror som äventyrskameror när de klarar av att vara oskyddade på en stig i duggregn en dag med 15 plus ute? Jag tar död på 2-4 st sådana varje år. Men jag kan inte förutse eller ha förhoppningar om något mer än ett dygn framåt. Jag kan inte förutse något om mig på det sätt som det var givet för mig vad utgången skulle bli när 24Nyheter stal foton från mig o vägrade betala den symboliska summa som annan media har betala mig. Jag var helt säker på att bildtjuvarna inte har en chans alls och att deras nederlag kommer att innebära att de dels får betala mycket mer – de fick betala 13 gånger fotots normalpris – än de inser. Den största tragedin är att dess VD samt nyhetschef, blir oönskade i sina roller när det konkurshotade företaget inte längre kan hindra konkursen. – Nej, jag är inte glad över det. För mig var utgången mycket mer given än att jag skulle uppleva nästkommande dag. Jag tänker på att de har förstört sina karriärer med sin dumhet. Det drabbar dem de lever med…deras barn osv. De får ju inga fler arbeten med samma befogenheter.

Jag förnimmer våren och känner smaken av den…känner det i naturen…men jag är inte där jag borde vara i livet. Jag ser min far i mig själv…jag liknar honom, han var också en hygglig löpare och han var också knepig. För någon månad sedan plockade jag ur en låda. Jag såg en lite tomte i mjukt material. Det satt en lapp på den- ”God jul Missan”. Det var till hans katt…katten han hade med sin sambo som dog några år tidigare. Min far var mycket ensam de sista åren. Han dog ensam och kände ångest de två minuter det dog för honom att dö när infarkten kom när han låg i sängen. Jag vet det eftersom jag har städat bort kudden o madrassen med blod o likmaskar, fotograferat även blodstänk på väggen vid hans säng. De uppkom av nästblod som en följd av blodstockning o skedde kanske 10 sek innan han förlorade medvetandet för gott. Jag analyserade obduktionsprotokollet …han borde ha fått mer tid…tid att försonas och ta adjö…läkarna missade att hans arbetsekg var sjukligt ett par månader tidigare…jag så som obetydlig novis, studerade varje kurva av testet…jag menade att de hade fel…en av Socialstyrelsens experter höll med. Han fick upprättelse efter sin död. Men vi skiljer oss gällande några saker. Han var rädd o blev aldrig vuxen. Jag är åtminstone inte rädd för något alls…enbart nyfiken. Nåväl…våren kommer…jag är inte glad- enbat nyfiken…och jag har en äventyrskamera att ta livet av J.

Kommentarer

kommentarer